I en tid då skräddarsytt började ersättas av konfektion var Borrby ett centrum för skrädderi. I byn fanns bland annat Kristiansson på Köpmangatan 27, som med tiden även expanderade med butiker i Gärsnäs och Löderup. Verksamheten hyste flera skräddare som bodde tillsammans med familjen Kristiansson i byn.

Johan Kristiansson (1900-1964) hade lärt skräddaryrket hos skräddare Anderberg i Borrby. Anders Persson Anderberg (1857-1928) var gift med en danska och familjen bodde tidvis i Danmark. Bland barnen fanns Magnus Anderberg, som bosatte sig med sin familj i Borrby.
Kristianssons skrädderi fanns i huset på Köpmangatan 27, i huset som han byggt. Med tiden tillkom även en affärslokal, för herrkonfektion. Barnen Kristianssons mor Maria, kallad Maja, (1899-1965) hade lärt sig sy hos Stenbergs i Simrishamn (möbelaffär).

Allt eftersom tiden gick, förlorade dock skräddarsytt i betydelse och konfektionssytt tog över. Affärer öppnades i Gärsnäs och i Löderup. Karins bröder förestod var och en av dem; Olle (1927-1992) i Löderup och Lasse (egentligen Claes Börje, 1929-2015) i Gärsnäs och så småningom, när den läggs ner, affären i Borrby. Ingen av bröderna var kunniga i skrädderi, men driva affärer kunde de!

Hos Kristianssons hade skräddarna olika arbetsuppgifter. Bl a fanns en kvinnlig västsömmerska, som också kunde sy damkläder och det hände att Kristianssons tog emot beställningar på damkappor etc.
Familjen hade en hushållerska till hjälp med de dagliga bestyren. I Kristianssons hushåll bodde några av deras skräddare.  Så småningom köpte Johan huset på Måns Nils torg 8, som bostad till sina skräddare. Huset innehöll bostad till två familjer. En av familjerna var skräddare Sture Nilsson (f 1914), frun Ester (f 1925) och döttrarna Sylvia (f 1942) och Marianne (f 1944).

Bostadsförbättring 1963. Här kan man se var lager, skrädderi etc fanns i huset.

Karin var en av de äldsta i Borrby och kunde mycket om byn. Vi hann pratas vid strax före hennes död, då Karin berättade om sig, sitt liv och händelser i Borrby.

Karin var sjuksköterska. Från folkskolan i Borrby gick vägen via flickskolan i Ystad, till Lund där hon utbildade sig med specialisering på röntgen. Studerade tre år och bodde på SSSH, södra Sveriges sjuksköterskehem.

Utbildningen fick man bekosta själv. Från föräldrarna sida var det självklart att Karin skulle studera. Inspiration till sjuksköterskeyrket hade kommit ifrån en faster, som ”arbetat med barn.” Av kyrkböckerna att döma måste det varit faster Hulda, som utbildat sig till barnmorska.

Karin arbetade på lasaretten i Trelleborg, Ystad, Halmstad och i Malmö och under 14 år var hon distriktssköterska. Sista arbetet före pensionen var på Simrishamns lasarett och Karin pendlade med egen bil, mellan jobbet och hemmet i Borrby.

Undervisning överhuvudtaget var från början till för pojkar. Någon form av undervisning för flickor, av det blygsamma slaget, hade ändå funnits länge i Sverige.
Under 1700-talet grundades flickskolor, som i regel bara erbjöd en ytlig undervisning i hushållskunskaper, kristendom, franska, dans och broderi. Målet var att bilda flickorna inför äktenskapsmarknaden. Jaja!

Under 1800-talet kom en ny typ av skola för flickor. Målet var att erbjuda undervisning i teoretiska kunskaper, som kunde användas för yrkesarbete och självförsörjning.

1842 infördes den allmänna folkskolan för barn av båda könen.
Det blev en expansion av seriösa flickskolor i Sverige. Kvinnor kunde få gymnasial kompetens på vissa flickskolor.
Första skolan utanför Stockholm som fick denna rätt var Tekla Åbergs högre läroverk för flickor i Malmö.
Flickskolorna integrerades i den offentliga skolorganisationen 1927. De sista försvann 1974.

Källor:
Karin Kristiansson
Foton från Elsbritt Nilsson
Lars Averfalk
Inger Green
Hans Lundberg
Fotograf Christina Ottosson, SE360
Fotograf CFO
Porträttgalleri i Ksd län 1931
Borrbys kyrkböcker
Ystad kommun
Wikipedia